Mars -09
Låt mig säga så här.
Jag är inte stolt över vem jag är idag.
Så, det här inlägget är till dig, Linda, antaglien den enda som läser mina jävla ord.
Linda!
Visst kommer jag ihåg dig! Jag har bara inte varit inne och skrivit på ett tag... Har kämpat som ett jävla djur för att bli av med den här helveteslivsstilen, men... Ja, livet vänder på ett ögonblick, inte sant?
Jag blev bättre ett tag.
Jag kom ifrån Sara, jag kom ifrån mitt gamla liv, jag träffade massa nytt folk som inte visste något om mig eller jävla Ana.
Och det hjälpte faktiskt. Det var inte lika jobbigt.
Jag träffade underbara människor som visade mig hur vacker världen kan vara. De visade mig ett annat liv, ett utan lögner och ytlighet och hets.
Fattar du Linda? Kan du se det på andra sidan helvetet? Det finns något annat än det vi känner!
Men som jag sa, livet vänder på ett ögonblick. MAn kan fly från sitt förflutna, men i slutändan så kommer det ikapp en.
Nu är jag nere i skiten igen, och ärligt talat, jag vet inte om jag orkar med det här en gång till. Det är inget liv. INte nu när jag vet hur det kan vara.
Så LInda: Jag kommer inte in på din blogg,lösenordet du gav mig fungerade inte. Skulle gärna vilja prata med dig, var inne för ett tag sedan på din blogg, och ärligt talat, hur mår du? Snälla, lär dig av mina misstag, jag som är ett par år äldre än dig! Det är inget liv! Allt vänder när man slutar på gymnasiet, då kommer du vara ensam med din sjukdom!
Om du läser det här inlägget, snälla, hör av dig!
Kram V
Oj herre, herre gud! jag hoppas verkligen du fortfarande är inne på denna bloggen och ser denna kommentaren. Shit, förlåt att jag inte hört av mig tidigare! jag kollade igenom mina gamla bloggar och hittade den älsdta och en kommentar från dig. Blev sjukt, sjukt glad, kom verkligen ihåg dig och trodde inte jag hade din blogg och aldrig mer skulle hitta den igen. But i did! thank god for that.
Vad skönt att du kommer ihåg mig med.. <3 Och herregud vad härligt det lät. Att hitta någonting beyond allt skit vi går igenom. Jag får den lusten ibland, lusten att leva och bara släppa loss på alla rep och liknande. Men dom stramar åt när man minst anar och då sitter man fastkedjad igen, med äs. Usch hjärtat.. Men vi behöver förändringar! håll fast vid dom vännerna! dom verkar få dig att må bra och det förtjänar du. <3
Min nyaste blogg är sickofrunning.blogg.se! alla andra har blivit hittade, inte denna hittills vilket är bra.
och jag mår sådär, jag har gått upp en hel del nu.. jag var så smal i vintras och jag saknar det. Nu är jag fet igen. helt allvarligt.. Hur är det med dig nu gumman?
Sköt om dig!
